Dyffransow ynter amendyansow a "Watt"
imported>Brwynog Folen gwruthys gans: '{{Taklow| fetchwikidata=ALL | onlysourced=no| suppressfields= }} skeusennik|right|James Watt Unses y'n Kevreyth Keswlasek Unsesow usys gans godhonydhyon yw an '''Watt''' dynotys gans an arwodh W. An hanow a dheu dhyworth hanow an ynjynor albanek James Watt (1736–1819). An unses ma a vusur treylyans nerth, styrys avel unn joule an eylen. ==Styr== Yn termow mekanek pur, unn watt yw gradhva an ober gwrys pan vo toot...' |
(Dihevelepter vyth)
|
An amendyans diwettha a-dhia 22:03, 14 Hwevrer 2023

Unses y'n Kevreyth Keswlasek Unsesow usys gans godhonydhyon yw an Watt dynotys gans an arwodh W. An hanow a dheu dhyworth hanow an ynjynor albanek James Watt (1736–1819). An unses ma a vusur treylyans nerth, styrys avel unn joule an eylen.
Styr
Yn termow mekanek pur, unn watt yw gradhva an ober gwrys pan vo tooth taklen gwithys war unn meter an eylen erbynn nerth a unn newton a'n tu aral.
Yn termow elektrotennvenek, byttegyns, unn watt yw kevradh an ober gwrys pan vo fros unn amp (A) a res dre dhyffrans galladow tredanel a unn volt (V).
Y hyllir diskudha dew unses treylyans aral rag an watt dre usya an gehavalen a-ugh dhyworth Reyth Ohm.
Megawatt
Unn vilvil (106) watt yw Megawat. Y hyll gweythva veur po stock rannjiow usya unn megawatt war dredan.
An unses Kevreyth Keswlasek Unsesow (SI) dhe vusura sprallansedh tredanel yw an Ohm Ω.